Då var tiden här snart förbi. Det ska bli grymt skönt att få komma hem nu. Jag kommer sakna detta något aldeles galet ibland, men att få vara själv nu ett tag och komma in i ett normalt liv igen. Helt underbart! Vakna på morgonen, äta frukost, i fred, inte en massa disk överallt. Jag kan åka iväg utan att folk undrar vart och varför och om de kan följa med. Man behöver inte vara någon fixare som ska fixa allt som ska hända. Man behöver inte gå runt med lite halvdåligt samvete över att man irriterat sig sönder och samman på en person utan anledning, och blivit som Malin så fint uttryckte det: En bitterfitta.
Det som tog musten ur en helt var vår vecka i sthlm, som på många sätt var helt underbar, Men det finns gränser för hur nära inpå varandra man kan leva, och hur många dikter man orkar lyssna på...
Men jag har lärt mig mycket. Det är jag övertygad om även om det inte märks just nu. Men mycket kommer nog att komma senare. Huvudet är helt fullproppat med allt möjligt så just nu vet jag inte var jag ska börja leta efter något vettigt jag lärt mig. Dessutom så har huvudet den senaste tiden ändå bara varit på sjukhuset hos Mats. Jag hoppas verkligen att allt ska bli bra...Känns tungt att åka härifrån.
Men det är inte detta som jag kommer bära med mig här ifrån, utan alla de fina stunderna jag haft med mina nya vänner. Helt underbart kul har vi haft, och de minnena stanar kvar.
Nu är det bara kläderna som ska ner i väskorna och rummet städas av. Sen är jag klar. Kanske inte så bara, men det känns hoppfullt. Tog ett litet break nu ikväll och åkte och åt glass på en lekplats i fjugesta, och sen så gjorde jag och Karin en rymdenhörning.
(tog en leksaks-jak och klippte av hornen. sen tejpade vi in den i silvertejp, tejpade fast ett horn och gjorde ett hölster till reservhornet.) Han är mycket stilig. Han heter Chaaaaaarlieee.
Har även hunnit med att väcka hat-känslor den senaste tiden. Men det är inget jag orkar bry mig om just nu. Min definition av Hat är nog inte samma som den andra personens, och jag har ändå inga större planer på några radikala förändingar i mitt liv just nu.
institutionaliserad, tror det är rätt.... det är iaf väldans svårt att säga.
Tjabba.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
men du...
dags för fika!
Skicka en kommentar